I SJÖFARARLAND

Sången om bröderna Leckström

Text: Arne Appelqvist   Musik: Katarina Torgersson

Från drömmars fagra stränder på norra Kållandsö
for fyra bröder Leckström ut att korsa hav och sjö.
I farled genom Eken de fått en förlig bris
och seglade mot Naven i ett soligt, vårligt dis.
Från säteriets nödhamn och Pirums varma famn
gick fartyg ut beskyddade i Nicolai namn.
De hade offrat skärven i Bösshamns vackra sund
och lagt en slant i bössan vid kapellets bönestund.

Men fyra bröder Leckström de for mot äventyr
och seglade i kultje bort förbi Jon Perssons fyr.
Mot Dalbons krabba vatten gick fartyget på läns
och akter över såg de nog att visst stod kumlen ens.
Som erkänt goda sjömän de ville smaka salt
och få ett liv på stora hav som överträffar allt.
De såg mot Hinna-båken en allra sista gång
men hörde i sitt sinne oceaners stolta sång.

Från utskärgårdens öar, en grönskande palett,
gick tankarna och längtan bort till hav de aldrig sett.
Till vindars spel i vanten stod hela deras håg.
De anade bardunmusik i azurfärgad våg.
Som präglade i klippor, där vindarna satt spår,
som gryningsstjärnans styrka just när vintern blir till vår,
fick Leckströms alla söner sitt bergfäste och värn
att tygla oceanerna med händer utav järn.

Snart brynta av tropiksol och härdade i storm
befor de alla världens hav med kraft som var enorm.
De kunde njuta stiltje då dagen blivit sen
i Södra Korsets stjärnljus och den trolska månens sken.
De lärde livets skola till väders i en rigg,
i vågornas kadenser och i skansen på en brigg.
Den tro de förde med sig den kände inga svek
och från den satta kursen ingen Leckström nånsin vek.

I solens smälta koppar, så lättjefullt och fritt,
kom fartyget för vinden och med kölvatten i vitt.
Det rullade i dyningars kaskader utav skum,
luttrat utav stormar, dimmor, köld och mörka rum.
Men vindorgeln den spelade och sjömännen gav hals
om vittbefarnas mödor i en gammal sjömansvals.
Om segel som var revade och bärgade för storm,
om hemlandet som hägrade och äntligen tog form.

Då pålandsvinden ljumnat och fågelsträcken går
så kom till Kållandsö, min vän, att fira Spikens vår!
Känn doft från rökerier vid Vänerns fagra strand,
där sjöfararfamiljer satt sin prägel på vårt land.
Som målat av Den Störste, av Livets Herres hand,
så ligger fiskeläget ljust i Väner-solens brand.
En Ekens skärgårdskrona står öppen för din syn
och havsörnsvingar brusar i den sommarlätta skyn.

Copyright © I Vänerland - Arne Appelqvist - Katarina Torgersson  2012-2023