Text: Arne Appelqvist   Musik: Katarina Torgersson

Påskens budskap är som ljuset över Vänerhavets svall,
som en våg i evig vandring mot en strandskogs pelarhall.
Till en daggvåt äng som blänker går en vindars melodi
med förväntningar att våren snart släpps fri.  
Gryningsglädjen föds ur vågor som bär Vänerns majestät,
ur ett yrande crescendo där en vassvik växer tät.
Mörkret viker, ljuset segrar i vår vik vid Berg och Ö.
Tidens strömmar uppenbaras vid vår Sjö.

Helgens högtid bygger broar mellan himlavalv och jord
ger oss stillhet, skänker glädje i en tystnad utan ord.
Såsom Väner-vindens stämmor ger den ton åt tidens ström,
åt den sanning som kan skönjas i en dröm. 
Vita dimmor svävar sakta över strandens blåa bård
mot en frostig äng som blänker vid en gammal anrik gård.
Där har släktled följts av släktled under flera seklers gång
under skyarnas och vida skogars sång. 

Vandringsmolnens gyllne bronskant som har himmelen till tak
ger oss glimtar, skänker syner där de går i sakta mak.
Vi kan se hur skyar rör sig i oändlighets kupol
i en arla morgons första bleka sol.
Strandens skuggor viker sakta för en silverrand i öst,
för den första gryningsbrisens kyligt klara morgonröst.
Blågrå himlavalv står spända över Berg och över Ö
I en tystnad fylld av väntan vid vår Sjö.

Med ett mäktigt panorama som förändrar och berör
länkas Vänerhavets spegel till en himmel ovanför.
Allt är sammanvävt, förenat med de innersta av rum,
i ett morgonljus som stiger över Gum.
Snart skall Kinnevikens stränder lysa doftande av pors
och en fors skall dansa ystert invid Hastings minneskors.
Bort mot Kållands vackra stränder skall en rorsman ta sin törn
under vingslag från en innanhavets örn.

Påskens under tänjer gränser, ger en vidgad horisont.
Det förenar, skapar visshet som en trons och hoppets front.
Vi hör kyrkoklockor ringa med en evighetens ton,
med ett budskap om en frihet genom tron.
Över Vänerns vida vatten kom berättelsen en gång
med en vandringsbiskops fartyg och en irisk ottesång.
Om hur Kristus hade vandrat genom Kidrons mörka dal,
om en måltid i en övervånings sal.