Text: Arne Appelqvist   Musik: Katarina Torgersson

Kom till Vänern och vandra i ekskogsgemak,
i en midsommarbygd under lövskogars tak.
Lyss till vindorgelns toner vid klevornas krön
och till forssång vidunderligt skön.
Se hur ängarna klätt sig i högsommardräkt,
njut av lundarnas blomster och kvällsvindens fläkt.
Känn hur skogarna doftar vid rosornas snår,
där den prunkande sommaren rår.

Se hur kvällssolen sjunker vid Ö och vid Berg,
över Vänerlands vidder med kopparens färg.
Hur de solvärmda skären i skimrande dis
sakta svalkas av aftonens bris.
Det står tindrande ljus över uddar och näs,
över skuggor och dagrar i strandängars gräs.
Mot en klippvägg i Eken i strandskogens rum
bryts en lättjefull dyning till skum.

Snart står månljuset klart i en sen sommarkväll
ibland ensamma stjärnor på himmelens päll.
Och ett drivande nattmoln gör blankvattnet vitt
över stränder vid Spårön och Klitt.
Månen bygger en brygga av silvrig metall
över viken till landet med hedar och vall.
Snart skall morgonen randas på Döparens Dag
över sunden och arkipelag.

När vår Vänersol stiger i kyrkornas land,
och det värmande ljuset står högt vid vår strand,
då skall klockorna kalla till midsommarbön
med ett budskap från Berget och Ön.
I den solmätta dagen i Vänerlands rymd
uppenbaras den källa som stundom står skymd.
Vid det vatten som porlar i ängar och lund
ryms en Sanning om tro och förbund.