Mormor lilla, tänk att ängen blommar,
när vi kommer på besök i sommar
för att bada i det grunda vattnet
invid Kinnevikens långa strand.
Sitter vid din vik i flera timmar.
Ser hur stolt den vita svanen simmar.
Känner hur den ljumma sommarvinden
rufsar till ditt vackra, ljusa hår.

Ser du gjusen, hur den svävar.
Hur den vita båten stävar
ut mot skären ner vid småbåtshamnen,
håller ut mot Källby ö på slör.
Ser du klinten, ser du bergen.
Hur den ljusa sommarfärgen
blandas till en akvarell bland molnen,
som passar till din nya sommarkjol.

Farmor lilla, se hur hårda vindar
virvlar runt bland sommarns björkar, lindar.
Tar en sväng ner över Kinneviken.
Rör upp vattnet, formar vita gäss.
Våra vindar saknar sina liken.
Har byggt land och danat våra riken.
Skapat landets vagga upp vid Gum.
Format strand och bildat Vänerns skum.

Men nu blommar guckuskorna.
Över nytt och allt det forna
sprids en hyllning där syrener står.
Våran Britta har ju nyss fyllt år.
Och nu har hon lagat maten.
Lagt den uppå sommarfaten.
På terrassen där vi alla hör
hundra leven ifrån fåglars kör.