Text: Arne Appelqvist   Musik: Katarina Torgersson

1. All vår väntan att ljusen skall tändas
och att Vishetens stjärna skall ses
går med bön till vår himmelska boning
i adventstidens mörkaste kväll.
All vår längtan att budet skall sändas
om den rikaste gåvan som ges
går med böner om frid och försoning
upp mot skyarnas stjärnklara päll.

Vi kan ana hur mäktiga röster
ger det nya förbundet gestalt
och att stjärnan som lyser i öster
bär en kärlek som övergår allt.

2. Snart en rodnande gryning skall randas
över frosten i havsörnens vik
och dess skönhet skall vittna om grunden
för en kunskap av silver och guld.
Vi skall känna hur Storvänern andas
bortom stillhet i strandskogens flik
och förnimma den heliga stunden
som förlossar från vanmakt och skuld.

Vi skall lyssna på lovsång till Livet
med en hyllning till Ankomstens stund,
till Guds löften och allt som är givet
i Hans eviga, nya förbund.

3. Bortom ekar och snötunga tallar,
genom sjörök vid holme och ö,
kan vi ana hur landskap och vatten
fått sin form av en kärleksfull hand
Orationer som manar och kallar
genom vågor och vind från vår sjö
ger oss hopp i den mörkaste natten,
skänker krona och ljus till vårt land.

Och när dagningen skälvande stundar
går ett meståg från ekar till alm,
genom lövskogens gläntor och lundar
drar det fram med en Vänerlandspsalm.