Text: Arne Appelqvist   Musik: Katarina Torgersson

Det surrar utav rykten och alla vet förvisst
att nya kungen Olof, han dyrkar Vite Krist.
Det sports i alla gårdar att någon sett en syn,
att någon sett ett tecken bland stjärnorna i skyn.

Och många sagt sig veta att upp vid kungens gård
det sprungit fram en källa, en Helighetens vård.
Att Sveakungen väntar besök från fjärran land,
som skall hans tro befästa med nya starka band.

Det sägs att han som kommer för med sig tio bud.
Han kallas för Sankt Sigfrid, förtröstar på sin Gud.
En bok som kallas Bibel befriar oss från dom,
med budskap ifrån Herren och påvestol i Rom.

Glädjebudet går som en ljungeld över byn.
Det dansar genom hagar bland alla vilda flyn.
Bland alla vackra ängar och blommorna på hed
sprids budskapet om Ordet, det går från led till led.

Någon hade hört att det rustades till dop.
Det hälsades med stolthet och höga glädjerop.
Att kungen skulle döpas med hela sin familj
det borde kanske firas med lovsång och kadrilj.

Och alla bybors ansikten lyste som en sol.
De hört att deras bygd skulle få en biskopsstol.
Det första biskopssätet skall stå på denna plats
och kanske i en framtid ett gyllene palats.

Furstedottern Estrid, som konungens gemål,
skall säkert bjuda in oss till fest med tända bål.
Så talades bland folket i salar och i rum
om glädjens nya budskap, om Evangelium.