Text: Arne Appelqvist   Musik: Katarina Torgersson

Under höstkväll, klar som silver, lyser kyrkor som kristall
invid Vänerhav, vid hedar och vid vall.
De står öppna som en himlens port och ringer ut sitt kall
över skogarna och vattendragens fall.
Kyrkans klockor reciterar med den strida forsens röst,
som kan liknas vid en paradisets psalm,
och med ädelstenars lyster kan dess toner bli till tröst
med den helighet som ryms i klockors malm.