Minns den stund i Stora Salen just då aftonklockor hördes 
över skogar som stod frusna i en frostig vinterskrud!
Känn att hjärtats alla dörrar utav tonerna berördes
och att klangen gav ett budskap om en mild och trofast Gud.
Minns att skogarna stod vita bortom hagar, bortom gärden, 
och att strida strömmar gått till ro i fjättrat vattenfall!
Tänk att aftonsolens strålar sände guldglans över fjärden
och att Kinnevikens isar blänkte blåa som metall.